Nå är det någon alls som har ett bra svar på varför det är så svårt att släppa det som varit?

Jag har haft en lång jobbigt dag nu framför mig, jag vet inte vad jag ska ta mig till och vet inte hur jag ska gå framåt eller om jag ska backa eller bara låta skiten vara och leva på i skugga.

Jag tänker nämerligen på hur jag känner för en viss person. Eller ja två kanske man ska säga. Jag står still i huvudet och det bara snurrar, ungefär som i virvelvinden eller något liknande.
Blir tokig på hur mycket jag kan tänka egentligen.

Huvudet och hjärtat slits mellan två olika saker som båda låter helt sjukt för den andra, dom kommer inte alls överens och när dom väl gör det så förstör magkänslan det hela. gaaaaah !

Aja ville bara lätta på huvudet och skriva av mig lite.. (: