Ibland är man borta, man är inte sig själv, man är inte närvarande.

Tiderna blir tunga och svåra men man intalar sigsjälv att det inte finns något man kan göra.

Tänk dig när man står där i skuggan, helt gömd i hörnet där det inte finns någon som ser dig, ingen som hör dig och ingen som bryr sig längre.

Trots allt det hårda man möter får man absolut inte glömma vem man en gång var och vem man vill vara idag,

dags att stanna upp och se att du inte än så ensam som du verkar och att gömma sig faktiskt inte hjälper.

Tänk om, ställ dig upp på benen igen, om inte för dig själv så gör det för dom andra.